Nu blir det att säga ja
Nu när 2008 är slut, kan man bara konstatera: Så här blev det. Inför varje nytt år tänker jag: Hur ska det här året bli? självklart har jag också en massa förhoppningar. Under 2008 blev mycket som jag hoppats på, men en hel del blev annorlunda också. Vilket som blev vad tänker jag inte gå in på, det får folk helt enkelt försöka lista ut själva. Nu tänker jag inte skriva mer om 2008, utan det får bli lämnad som det är. Tack och hej till det året, hej till det här.
Känner mej lite halvflumm idag, alltså kommer det här inte bli så seriöst. Men jag gör mitt bästa.
Nu är det 5 dagar kvar av lovet, på onsdag ska man tillbaka till A10, och allt vad det innebär. Det ska bli kul att träffa allt folk igen, man har saknat en hel del av dem under lovet. Jo, jag tror nog att jag saknat nästan alla faktiskt. Fast vissa har man ju träffat också, så dom har man inte saknat lika mycket^^
Angeliqa, jag och Sara var på Yes Man häromdagen. Vi skulle ha gått på Twilight egentligen, men den var utsåld! Haha, Angeliqa var flumm hela tiden och jag var inte sen att hänga på. Sara fick stå ut med oss, hur mycket vi än skrattade. Hon var trevlig, Sara. Första gången jag träffade henne, men det var en skoj människa. Filmen var bra, den var faktiskt rolig, jag skrattade inte bara för att jag var flumm. Funderat lite på om jag kanske ska börja göra som han i filmen och säga ja till allt? Fast..kanske inte precis allt. Men lite mer än jag säger ja till nu, det vore trevligt kanske? Haha, jo, men det blir nog bra..kan bli lite av ett nyårslöfte, som kommer så här i efterhand. Eller något sånt.
Här kommer ett bevis på att jag är paranoid. Vaknade på morgonen, hörde hur någonting bromsade in utanför huset och var i nästa sekund klarvaken. Den enda tanken som for genom huvudet var: "FAN! jag har missat bussen!.."
Så gick det några sekunder, då jag tänkte igenom situationen. Eller, om jag tänkte alls. Iaf kommer jag fram till att det inte alls är bussen som stannat, utan sopbilen. Enbart att ha tagit fel på de sakerna är lite läskigt. I nästa sekund inser jag dessutom att jag har lov och inte behöver gå upp en viss tid. Det är ännu mer läskigt, eftersom lediga dagar är något jag brukar ha koll på. Så, jo, lite paranoid är jag.
Sådär, nu är det slut på det halvflummiga blogginlägget.
Känner mej lite halvflumm idag, alltså kommer det här inte bli så seriöst. Men jag gör mitt bästa.
Nu är det 5 dagar kvar av lovet, på onsdag ska man tillbaka till A10, och allt vad det innebär. Det ska bli kul att träffa allt folk igen, man har saknat en hel del av dem under lovet. Jo, jag tror nog att jag saknat nästan alla faktiskt. Fast vissa har man ju träffat också, så dom har man inte saknat lika mycket^^
Angeliqa, jag och Sara var på Yes Man häromdagen. Vi skulle ha gått på Twilight egentligen, men den var utsåld! Haha, Angeliqa var flumm hela tiden och jag var inte sen att hänga på. Sara fick stå ut med oss, hur mycket vi än skrattade. Hon var trevlig, Sara. Första gången jag träffade henne, men det var en skoj människa. Filmen var bra, den var faktiskt rolig, jag skrattade inte bara för att jag var flumm. Funderat lite på om jag kanske ska börja göra som han i filmen och säga ja till allt? Fast..kanske inte precis allt. Men lite mer än jag säger ja till nu, det vore trevligt kanske? Haha, jo, men det blir nog bra..kan bli lite av ett nyårslöfte, som kommer så här i efterhand. Eller något sånt.
Här kommer ett bevis på att jag är paranoid. Vaknade på morgonen, hörde hur någonting bromsade in utanför huset och var i nästa sekund klarvaken. Den enda tanken som for genom huvudet var: "FAN! jag har missat bussen!.."
Så gick det några sekunder, då jag tänkte igenom situationen. Eller, om jag tänkte alls. Iaf kommer jag fram till att det inte alls är bussen som stannat, utan sopbilen. Enbart att ha tagit fel på de sakerna är lite läskigt. I nästa sekund inser jag dessutom att jag har lov och inte behöver gå upp en viss tid. Det är ännu mer läskigt, eftersom lediga dagar är något jag brukar ha koll på. Så, jo, lite paranoid är jag.
Sådär, nu är det slut på det halvflummiga blogginlägget.
Kommentarer
Trackback
